JavaScript seems to be disabled in your browser.
Du måste ha JavaScript aktiverat i din webbläsare för att kunna använda funktionaliteten på denna hemsida.

Skyddsklasser för inbrottsskydd

Skyddsklasser

Skyddsklasser visar hur det mekaniska inbrottsskyddet av en byggnad (till exempel bostad, kontor, lokal) ska vara utformat för att förhindra inbrott. Skyddsklasserna är graderade 1, 2 och 3, där klass 3 har de högsta kraven. Till grund för klassningen ligger olika normer, bland annat följande:

  • EN-normer (Européen de Normalisation)
  • SS-normer (Svensk Standard)
  • SSF-normer (Svenska Stöldskyddsföreningen)

 

Certifiering, klassning och godkännande av säkerhetsprodukter

Säkerhetsprodukter kan certifieras om produkten uppfyller de olika normerna och i vissa falla klassas utifrån hur väl produkten uppfyller vissa tester, till exempel manipulationsförsök och våldsam forcering. En certifiering och eventuell klassning består av två steg:

  • I ett första steg måste produkten testas utifrån normerna. I Sverige har SSF en samordnande funktion när det gäller planering av testerna. Dessa är i praktiken väldigt specifika och tekniska, och skiljer sig från produkt till produkt. Dock finns flera testinstitut som genomför testerna, förutom SSF även SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
  • I ett andra steg måste produkten certifieras utifrån de genomförda testerna. I Sverige är det bland annat Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering (SBSC) som genomför certifieringen. Certifieringen innebär att en oberoende tredjepart intygar att produkten uppfyller normerna, samt i vilken klass. För att vara säker på att en produkt verkligen uppfyller gällande normer ska den alltså vara certifierad. Beteckningar som "Produkten uppfyller norm X / Produkten är testat / provat enligt norm X" är inget officiellt godkännande av produkten.
  • När en produkt betecknas som "godkänd", hänvisar man i regel till att produkten är certifierad enligt gällande normer. Observera dock att olika kravställare som försäkringsbolag eller myndigheter, kan ha andra krav för att godkänna en produkt, och att dessa krav kan vara både högre och lägre än certifieringen. Försäkringsbolagen kan därför i vissa fall kräva att ingen certifierad produkt behövs för att försäkringen ska gälla och ibland två certifierade produkter.

 

 

Skyddsklasser och försäkring

Det mekaniska inbrottsskyddet anpassas efter värdet och stöldbegärligheten av den egendom som förvaras i en byggnad eller lokal. I Sverige hänvisar kravställare, som t ex försäkringsbolag, till de krav som finns angivna i regelverket SSF 200 Regler för mekaniskt inbrottsskydd. Enligt SSF 200 indelas det mekaniska skyddet för ett objekt i tre olika nivåer benämnda skyddsklass 1, 2 och 3 där skyddsklass 3 avser den högsta nivån. Försäkringsbolag och andra kravställare följer denna indelning och i grova drag är indelningen gjord efter principen att:

  • Skyddsklass 1 är det allmänna villkor som gäller för verksamhet med ingen eller ringa mängd begärlig egendom.
  • Skyddsklass 2 är det särskilda villkor som gäller för verksamhet med större mängd begärlig egendom än skyddsklass 1.
  • Skyddsklass 3 är det särskilda villkor som gäller för verksamhet med huvudsaklig inriktning på begärlig egendom.

Vilken skyddsklass som krävs för dig ser du i ditt försäkringsbrev. Till grund för försäkringsbolagens villkor ligger ofta SSF-normerna som hanteras av SSF på uppdrag av Försäkringsförbundet. Läs mer om försäkringsbolagens krav på inbrottsskydd.

 

Mekaniskt inbrottsskydd

Det mekaniska inbrottsskyddet brukar allmänt ses som det grundläggande skyddet. Genom att göra en byggnads omslutningsytor (väggar, golv och tak) så motståndskraftiga att de är svåra att forcera, kan ett inbrott fördröjas och gärningsmannen tvingas att avbryta inbrottsförsöket eller använda metoder som orsakar så stort buller att försöket upptäcks.

Det mekaniska skyddet kan och bör i vissa fall kompletteras med inbrottslarm, andra elektroniska system och/eller bevakning. De brottsförebyggande åtgärderna ska naturligtvis syfta till att minska tillfällena till brott. De åtgärder som vidtas bör vara specifika för de risker de är tänkta att skydda mot.

 

Omslutningsyta

Omslutningsyta är en lokals avgränsning mot andra lokaler i byggnaden samt mot det fria, t ex väggar, golv, tak, dörr– och fönsterenheter. Kraven för omslutningsytan gäller upp till 4 meter över markplan eller ståplan. I regelverket SSF 200 ges närmare anvisningar om godtagbara vägg- golv- och takkonstruktioner i förhållande till de olika skyddsklasserna.

 

Klassning av dörrar

Säkerhetsdörrar är den allmänna benämningen på inbrottsskyddande dörrar. Enligt standard SS-EN 1627 finns sex motståndsklasser / Resistance classes (RC), där klass 1 är den lägsta och klass 6 är den högsta. För skyddsklass 2 rekommenderas en säkerhetsdörr med motståndsklass RC 3 eller högre, och för skyddsklass 3 rekommenderas en säkerhetsdörr med motståndsklass RC 4 eller högre. (Observera att det i tidigare Svensk Standard SS 817345 angavs fyra dörrklasser. För att t ex klara kraven i skyddsklass 2 krävdes dörrklass 2 och för skyddsklass 3 krävdes dörrklass 3.) 

Ibland kan det, av olika skäl, vara nödvändigt att behålla befintliga dörrar. För ett motsvara skyddsklasskraven kan dessa då behöva kompletteras med certifierad gallergrind.

Läs mer i vår Guide om säkerhetsdörrar.

 

Klassning av dörrlås

Dörrlås indelas i fem klasser efter deras inbrottsskyddande funktion. Kraven på dörrlås definieras i den svenska standarden SS 3522.

  • Låsklasserna 1 och 2 används där det inte finns formella krav på inbrottsskydd eller där kravet på inbrottsskydd måste underordnas kravet på snabb utrymning.
  • Låsklass 3 används där kravet på inbrottsskydd är väsentligare än kravet på snabb utrymning.
  • Låsklass 4 har samma användningsområde men låshuset är dessutom borrskyddat.
  • Låsklass 5 används där kraven på inbrottsskydd är extra höga.

I regelverket SSF 200 framgår att det för godkänd låsenhet i skyddsklass 1 och 2 krävs ett lås av låsklass 3 eller högre medan det i skyddsklass 3 krävs två sådana låsenheter.

 

Godkänd låsenhet enligt SS 3522

SSF 200 specificerar skyddsklassning av objekt, till exempel en butik, en banklokal eller ett kontor. Normen kan även tillämpas för privatmarknadens olika objekt, exempelvis en villa. Skyddsklassningen pekar i sin tur på det val som ska göras av lås och behör. Ett vedertaget begrepp för detta är godkänd låsenhet enligt SS 3522. För att uppfylla kraven för godkänd låsenhet ställs krav på alla ingående komponenter; låshus (cylinderlåshustillhållarlåshus)låscylinderslutbleck och förstärkningsbehör. (Låsklasser enligt SS 3522: 2004, utgåva 4: "När samtliga ingående komponenter uppfyller klass 3 erhålls en godkänd låsenhet."). De olika komponenterna testas var för sig. Att klara klass 3 för varje komponent betyder inte att de automatiskt fungerar som en enhet med varandra.

 

Klassning av fönster och glaspartier

Fönster och glaspartier innebär en försvagning av omslutningsytan och är därför en av de allra vanligaste inbrottsvägarna. Gemensamma krav för alla skyddsklasserna är att fönster godtas om de uppfyller kraven i funktions- och kvalitetsföreskrifterna enligt Svensk Standard (SS) och Boverkets Byggregler (BBR) eller är utförda enligt allmänt vedertagna regler för kontor- och industribyggnader. Kraven på fönsterlås definieras i den svenska standarden SS 3620.

  • I skyddsklass 1 behöver öppningsbara fönster endast vara försedda med reglingsanordning,
  • i skyddsklass 2 skall sådana fönster ha godkända fönsterlås eller inkrypningsskydd, och
  • i skyddsklass 3 är inkrypningsskydd obligatoriskt.

SS 3620:2010 består av två klasser: Klass A avser lås till fönster och Klass B lås till fönsterdörrar.

 

Elektromekanisk låsning

Elektromekaniska lås och/eller elektroniska lås har ett givet användningsområde där en snabb låsfunktion behövs eller där dörren styrs av t.ex. ett passersystem. Elektromekaniska lås, eller ellås som de vanligen benämns, kan användas tillsammans med de flesta styrfunktioner som t ex passersystem eller kodlås. Det ger då en fjärrstyrd daglåsning där kravet på säkerhet är underordnad passersystemets funktion.

Lås med motorstyrd regel, motorlås, eller ett mekaniskt låshus med rak- eller hakregel som samverkar med ett kraftigt el-/motorslutbleck i så kallad rättvänd funktion kan vara ett alternativ där det krävs säker låsning.

 

Inkrypningsskydd

Med inkrypningsskydd avses sådant skydd som har till syfte att försvåra för en obehörig att ta sig in i en lokal genom öppning i omslutningsyta. Som inkrypningsskydd räknas t ex galler, laminerat glas, polykarbonat och stoppbom.

  

Säkerhetsfilm

Säkerhetsfilm är en plastfolie som limmas direkt på befintligt glas. Filmens uppgift är att förhindra glassplitter att flyga omkring när en glasruta slås sönder. Filmen gör det också mer tidskrävande att försöka ta sig igenom ett fönster. Denna åtgärd föreslås i första hand som skydd mot skadegörelse och uppfyller inte kraven för inkrypningsskydd.

 

Nycklar och nyckelhantering

Idag kan man generellt tala om tre olika nivåer av nycklar:

  • Fria nycklar – registreras och efterkontrolleras inte
  • Registrerade nycklar – har alltid registreringskrav, men inget juridiskt skydd
  • Juridiskt skyddade nycklar – skyddade mot obehörig kopiering via patent eller mönsterskydd.

Vilken nivå som man bör välja beror på hur angeläget det är att ha kontroll över sina nycklar. Normalt hanteras ett stort antal nycklar på en arbetsplats. För god nyckelförvaring gäller bl a att förvaring av en organisations nycklar bör ske centralt och att det finns en person (och en ersättare) som är ansvarig för dessa centralt förvarade nycklar.

  • Förvara alltid nycklar i låst utrymme med samma eller högre standard på intrångsskyddet som utrymmet dit nyckeln ger tillträde
  • Förvara alla nycklar överblickbart – lämpligast i nyckelskåp
  • Behåll alltid en originalnyckel separerad från t ex utlåningsnycklar
  • Tänk på att en nyckel för t ex till– och frånkoppling av larm, är en nyckel med höga skyddskrav
  

Lås- och utrymningsvägar

Svensk bygglagstiftning ställer långtgående krav på utrymningssäkerheten. De grundläggande kraven ges i gällande byggregler. Ett grundläggande krav är att de dörrar som är placerade i en utrymningsväg eller leder till en utrymningsväg ska på ett enkelt sätt kunna öppnas i utrymningsriktningen vid en utrymning. Mot detta ställs kravet att dörren ska hindra tillträde för obehöriga och dessutom förhindra att stöldgods förs ut via utrymningsvägen.

Detta motsatsförhållande gör att brandsäkerhetskraven ofta vägs mot försäkringstekniska eller andra ekonomiska aspekter. Normalt prioriteras personsäkerheten framför materiella värden, men i de fall då även kraven på låsning berör personsäkerheten uppstår lätt problem.

 

Källa: Stöldskyddsföreningen (SSF)